I dag pratas det mycket om kapacitetsbrist eller begränsad överföringskapacitet vilket betyder att det finns fysiska begränsningar som exempelvis antal ledningar, dess tjocklek och dess material, som gör att inte tillräckligt med effekt kan överföras mellan där el produceras och där el används. 

Historiskt produceras mer el än vad som förbrukas i norra Sverige medan det i södra Sverige råder motsatta förhållanden, det vill säga att mer el konsumeras än vad som produceras. Elen måste därför överföras från norr till söder och då blir det tydligt att kapaciteten i elledningarna inte alltid räcker till.

Kapacitetsbrist är inte något nytt fenomen. Gotland exempelvis har sedan en tid tillbaka lidit av kapacitetsbrist i elnätet och har på grund av detta inte kunnat bygga ut vissa vindkraftsprojekt. Även Stockholm har kapacitetsbegränsningar i elnätet som utgör hinder för Stockholms elektrifiering.

De kritiska utmaningarna är brådskande att hantera. Företagens mål bör vara att förbli värdeskapande, motståndskraftiga och framtidssäkra. Men hur gör man det i praktiken?

Den senaste tidens turbulens på energimarknaderna har inte undgått någon. Vägen till hållbar, effektiv och konkurrenskraftig energihantering är högst komplex, där många av utmaningarna förväntas öka och intensifieras.

Den senaste tidens turbulens på energimarknaderna har inte undgått någon. Vägen till hållbar, effektiv och konkurrenskraftig energihantering är högst komplex, där många av utmaningarna förväntas öka och intensifieras.

I Sverige dominerar vatten-, kärn- och vindkraft bland kraftslagen. År 2022 stod vattenkraften för 41 procent och kärnkraften för 29 procent av elproduktionen, medan vindkraften stod för 19 procent, kraftvärmen för nio procent och solelproduktionen stod för en liten del.

I dag förbrukar Sverige cirka 140 terawattimmar per år, och 50 av dessa kommer från kärnkraften. Gällande kärnkraften som energikälla står Sverige inför ett vägval – dess vara eller icke vara. Ett elsystem utan kärnkraft innebär en drastiskt förändrad produktionsmix.

WSPs experter på förnybar energi delar med sig av sina tankar om den senaste utvecklingen och ger vägledning om de utmaningar som ligger framför branschen.

I dag förbrukar Sverige cirka 140 TWh per år. 2040 beräknas behovet vara över 200 timmar. 60 av dessa, som i dag kommer från kärnkraft kommer vara borta. Sverige måste hitta 120 nya TWh, genom teknik och resurser som i dag inte är tydligt utpekade.

Det ökande intresset för solenergi och egenförsörjning i energiomställningen skapar nya utmaningar för fastighetsbranschen, inklusive administrativa hinder. Trots detta öppnar utmaningarna också upp för många möjligheter.

Antalet laddbara bilar i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och omställningen från fossila till elektrifierade transporter är en av de stora drivkrafterna bakom våra ökade behov av el och ny teknik inom energiområdet.

Övergången till en större andel elektrifierad fordonsflotta inom transportsektorn är en av flera klimatåtgärder som innebär en ökad elanvändning. Elektrifieringen är en viktig åtgärd, speciellt för vägtransporter, för att transportsektorn skall kunna bli klimatneutral.

Förnybar elproduktion, energilagringssystem och laddstationer för elfordon är tre nyckelkomponenter i ett distribuerat elsystem som strävar efter att tillhandahålla en säker energiförsörjning till konsumenter samtidigt som det avkarboniserar det befintliga nätverket.

Det pågår en stor omställning inom transportsektorn där alltfler fordon och transporter ställer om till eldrift. Såväl tunga fordon som personbilar elektrifieras och det projekteras elvägar, liknande våra järnvägar, samtidigt som de första elflygen introduceras.